Polisen arbetar med att kartlägga och utreda investeringsbedrägerier. Tillvägagångssättet är ofta identiskt oavsett var i världen brottsoffret befinner. Därför samarbetar polisen internationellt.

– Det pågår flera initiativ med utredningar, kartläggningar och snabbare reaktionskedjor som svensk polis deltar i för att öka uppklarningen, säger Lotta Mauritzson, samordnare på nationellt bedrägericentrum.

Investeringsbedrägerier är en internationell brottslighet som ofta startar med annonser på digitala plattformar. Brottsoffret får kontakt med gärningsmannen som säger sig ha ett erbjudande om en mycket lönsam investering, till exempel i kryptovalutor. Brottsoffret invaggas i god tro eftersom att de första investeringarna ser ut att ge mycket god avkastning. Då ökar tilliten till gärningspersonen och investeringarna växer i belopp. Förfarandet har likheter med tillvägagångssättet vid romansbedrägerier.

Även telefonbedrägerierna (vishing) ökade med 36 procent och brottsvinsterna därifrån beräknas vara cirka 708 miljoner kronor.

Den näst största ökningen skedde inom kortbedrägerier utan det fysiska kortet, som ökade med 53,1 procent. Insamling av kortuppgifter sker dels genom dataläckor men också via så kallad phishing. Kortuppgifterna samlas exempelvis in genom e-post som innehåller en länk som mottagaren uppmanas klicka på, eller via ett sms där man uppmanas betala en liten avgift för att få ett paket om man beställt någonting online. Kortuppgifter är något som säljs kriminella aktörer emellan.

– Genom att informera allmänheten om bedragarnas metoder kan vi öka medvetenheten om den här brottsligheten, säger Lotta Mauritzson.