I remissen skriver Snos att tankesmedjan i många avseenden instämmer med utredningens förslag, men anser också att det finns potential för förbättring. SNOS menade dels att kamerabevakning är mer effektivt för att klara upp och förebygga brott än vad utredningen ger sken av.

– Modern forskning kring kamerabevakningens effekter måste tillmätas större betydelse när lagstiftarna värderar trygghetsvärdet mot integritetsbehoven, menar Lennart Alexandrie, generalsekreterare för Snos. 

SNOS menade också att Polismyndighetens kamerabevakning av platser dit allmänheten har tillträde inte bör omfattas av tillståndskrav.

"Kamerabevakningslagen bör ta hänsyn till att allmänheten överlag inte uppger sig kränkas av att polisen tillåts besluta om sitt behov av kamerabevakning på egen hand", står det i remissen som hänvisar till en ny opinionsundersökning från Sifo.

– Vi kan inte ha en lag som hämmar brottsbekämpningen med hänvisning till allmänhetens integritetsbehov, om det inte finns något stöd för det hos medborgarna. Vi behöver en effektiv polis och här kan säkerhetskameror spela en väsentlig roll, kommenterar Kristina Axén Olin.

I remissen menar Snos även att kamerabevakningslagen inte bör försvåra för polisens användning av kroppsburna kameror.

Eftersom anmälningsplikt är oförenligt med EU-förordningen bör regeringen på annat sätt skapa incitament för privata aktörer att centralt registrera sin kamerabevakning.